NAKTUELLT
Naturismen under Coronakrisen – och efter

En gång på tiden hade vi i Danmark – mitt på Själland – en naturistcamping som hette CORONA. Campingen finns där än idag, men är numera textil. Corona-pandemin fortsätter att kasta sin grymma slagskugga över tillvaron. Karantän och försiktighet krävs av oss, smittan lurar överallt.

Friluftslivet har åter blivit populärt, det är en sysselsättning som rekommenderas, även i epidemitider. Ut till sol, frisk luft och sunda idrotter. Precis vad de gamla naturisterna ägnade sig åt, för hundra år sedan! Restriktionerna för resor till andra länder medförde att många svenskar valde Sverigesemester. När det inte gick att åka till de stora naturistcampingarna vid Atlanten och Medelhavet fick man nöja sig med att besöka de små svenska naturistplatserna. Trots att utländska besökare uteblev denna Corona-säsong, får vi rapporter att besöksantalet på de svenska naturistcampingarna legat på en relativt hög nivå.

Och från badbaljorna rapporteras att nakenbaden haft en bra säsong denna varma Corona-sommar. Fattas bara annat!

Naturistorganisationerna ute i världen har jobbat för högtryck för Corona-naturisterna. Danske Naturister ordnar nakenvandringar – med avstånd – och DN:s Tysmosens Friluftscenter utanför Köpenhamn har varit igång hela sommaren. Likaså i England, där British Naturism invigt Sunfolk, nordväst om London, en central mötesplats för naturisterna i Storbritannien.

Många förbund har ordnat verksamhet via nätet: Både underhållning, kafferep, middagar och mer handgripliga övningar som kroki-teckning, och yoga, på distans så att säga. Många möten och sammanträden har hållits via nätet.

Naturistanläggningarna världen över har tvingats anpassa sig till pandemin. I Sverige har Sandvikens naturistcamping, öster om Persberg i Filipstads kommun, haft sängt hela säsongen. Andra campingar haft stängda bastur och gjort ändringar i rutinerna. Från Kanada rapporteras att Bare Oaks utanför Toronto under en period hade matserveringen stängd då myndigheterna beordrat detta. Och flertalet arrangemang, exempelvis World Naked Bike Ride, har ställts in.

Men på det hela taget frodas naturismen – även i Corona-tider. Från Frankrike och Storbritannien får vi veta att organisationerna har fått ett stort tillskott av medlemmar under krisen. Sommar, sol, naturism – det är precis vad världen behöver i dessa tider!

Naturismens framtid
Vi brukar säga att naturismen är världens enklaste nöje. Allt som behövs – den friska, sunda, bekväma nakenheten – har du alltid med dig. Naturismen börjar där kläderna tar slut – så är det!

Till vad behövs då våra naturistorganisationer?
Badplatser och campingmöjligheter var ledstjärnan även för det svenska naturistförbundet som grundades 1957-58. Denna uppgift är mycket viktig, kanske den viktigaste, vi är många som tycker detta. Målsättningen är inskriven i SNF:s stadgar: ”… som praktiskt resultat söka uppnå, att institutioner och samhälle ställer lämpliga badstränder och friluftsområden till naturismens förfogande.”

Under det senaste decennierna har det varit lite si och så med SNF-styrets intresse för utåtriktad verksamhet. Istället har man nöjt sig med att publicera medlemstidskriften Tillsammans och att presidiet reser på möten som arrangeras av förbunden i Norge och Danmark eller av INF. Nu finns uttalanden av SNF:s ordförande som kan tolkas som att förbundet åter vill uppmärksamma vad som står i stadgarna, att utveckla ”badstränder och friluftsområden för naturismens förfogande”.

Naturismens mål
1970, för 50 år sedan, öppnades Sveriges första kommunala nakenbad i Piteå. Det var resultatet av ett arbete under flera år av SNF:s dåvarande styrelse. Hans Lundström, Bertil Sefbom och Bertil Flood var de naturister som åstadkom detta genombrott. Därmed satte utvecklingen igång, idag har vi mer än 50 skyltade nakenbad – och många spontana nakenbad runt om i Sverige. Under 1970-talet hade vi – vid sidan av denna utveckling – en måldiskussion inom rörelsen. Var skyltade nakenbad den enda vägen? Vore det inte bättre om vi som i Danmark kunde få möjlighet att nakenbada – för dem som nu gillade detta – på ALLA stränder! Att kräva skyltar och skärmar, var inte det ett sätt att säga: Vi naturister är konstiga, vi måste hållas avspärrade från ”vanliga människor”?

Målet för föreningarna borde vara, att avskaffa oss själva. Nakenbad och annan naturism är i grunden så ”naturenligt” och ”vanligt” att var och en kunde nakenbada och naturista överallt där det var lämpligt. Och detta utan att man behövde tillstånd eller medlemskap i någon förening.

Än idag är det så att vi har föreningsfrihet, och många andra friheter i detta land. Vill vi starta en förening, driva en naturistcamping och så vidare är det inte mycket som hindrar oss. Men vi kan inte fritt hoppa i havet utan textila höljen, åtminstone är det alltför många, både naturistbadare och klädbadare, som tror detta. – Det allt övergripande målet för organiserad naturism borde vara att påverka allmänheten, myndigheter och makthavare så att Sverige blir ett lika fritt land som Danmark och Spanien, där envar som vill bada naken kan göra detta utan att riskera spott och spe eller till och med rättsliga efterräkningar.

Alla människor är naturister innerst inne, nakenbadare – och klädbadare – måste till slut acceptera detta. Mer naturism gör världen både vackrare och gladare! Före, under och efter Coronan!

Den komfortabla nakenheten

Naturismen är den sunda idéen om den komfortabla nakenheten. Befrielsen från klädernas tyrrani, för att tala med professor Almkvist.

Kläder är nödvändiga i vårt nordiska klimat, kläder kan vara bra i många situationer och för många ändamål. Men när de inte behövs, när de bara är i vägen, då borde vi kunna ta av oss, om vi nu vill.

I många sammanhang, när vi är i sociala miljöer, gäller ofta bestämda klädkoder. Vi går inte på fina banketten i badbyxor. Inte i leriga arbetskläder i fina butiker. Men när det är solig fritid och strålande väder, vid havet eller på sjöstranden, där andra går i badkostymer, då kan det vara läge att plocka fram naturdräkten.

Nakenheten som trivselklädsel
Det borde vara fokus i debatten. Och lite humanism och hänsyn.

Många menar att framvisad nakenhet är sexuellt hotande för andra. Människan är en sexuell varelse, visst och sant. Men sexuell kan man förvisso vara även med kläderna på. Den som påstår något annat pratar i nattmössan.

Andra menar att nakna människor är så vederstyggligt fula att de bara av den anledningen måste förbjudas. Detta ytterst taffliga argument säger ingenting om naturisterna, men desto mer om naturismens vedersakare. Ett vanligt – men närmast obegripligt – argument är att ”barnen kan se”. Alla vet vi ju att barn är medfött naturliga och visar förståelese för det som är naturligt – om de nu inte fått lära sig att nakenhet är något hemskt och jättefarligt ...

Ohyfsade tittare och otrevliga fotografer är en växande ”ohyra” i naturismens vackra trädgård. Många kvinnor vill inte ta av sig ens på överkroppen, de menar att de genast blir klassade som sexobjekt av dessa osympatiska åskådare.

Nakenheten passar alla - nästan.
I bastun och i badkaret är ALLA naturister. Inom familjen och när man är i trevligt sällskap.

Hemmavid, här behövs ofta ingen maskerad.

Och vid gymnastik och idott är kläderna bara ivägen.

Naket, komfortabelt, trevligt! Man klär sig bekvämt i trivelsklädsel.

När man ska bada i sjöar eller hav – då säger man ”Någon kan se!” och då är det förkylt med nakenheten. Då drar man på sig paltorna. Ibland blir det kläder som framhäver mer än de döljer. Då drunknar komforten!

Påklätt, otrevligt! Man gör som (man tror) att andra vill … Och vi känner oss inte längre komfortabla. När någon kan se …
Vi naturister kan säga till klädbadarna: ”Vill du bada insnörpt i tygsjok och band, gör det då för allt i världen …”

Men, varför måste även jag bada med kläderna på? Hur vore det om du också visade lite humanism och hänsyn?


Naturistens blogg | Naturistens vänner på Facebook